Alfons sista bebisdag

Det var snart dags för lilla Alfons att växa upp och bli en stor kille som skulle dessutom börja skolan snart. Ingrid njöt av den sista tiden lite extra. Både hon och Joakim var överens om att Alfons var deras sista barn. Det skulle också betyda att Alfons var den som skulle få föra generationen vidare via hans barn så småningom.

- Tänk att du snart är en stor kille.

- Jag kommer verkligen sakna att ha små bebisar hemma, suckade Ingrid.

Hon höll Alfons nära sig. Tätt, tätt intill sitt bröst. Njöt allt vad hon kunde.

Hon vaggade sin lille son och sjöng en liten vaggvisa. 

Alfons låg och jollrade i sin lilla vagga. Han var ett nöjt barn som var så otroligt snäll och duktig.

Amalia gillar att rita

Amalia är lika intresserad av konst som sin mamma Ingrid. Och det ska man ju som förälder givetvis uppmuntra. Så Ingrid åkte iväg till affären för att inhandla ett ritbord till Amalia. Men även till dom andra barnen om dom skulle vilja rita lite.

Amalia blev överlycklig för ritbordet. Men hon var lite osäker på vad hon skulle måla.

Hon satte igång med en färgglad teckning som hon ville ge till sin mamma.

Hon gnolade för sig själv medan kritorna dansade över pappret. Det var verkligen skoj att äntligen kunna leva ut sin kreativitet.

När hon nästan var klar kom Ingrid och Alvin in till henne och höll henne sällskap medan dom högg in på middagen. Amalia ville gärna måla klart innan hon gick ut och åt sin middag.

Datahaveri

Ingrid klev upp tidigt på morgonen. Det hade inte ljusnat riktigt än. 

Alfons grät och var hungrig och behövde en ny blöja.

- Så ja lille vän! Inte vara ledsen nu.

- Snart ska du få somna om i din vagga igen, viskade Ingrid till sin lille bebis.

När hon ändå var vaken, passade hon på att äta lite "frukost" hon hittade i kylen. Matrester funkade alltid när man inte orkade laga något.

- Fan, har diskhon gått sönder nu igen, kunde Ingrid konstatera buttert.

Joakim hade suttit nästan all vaken ledig tid vid datorn den senaste tiden och skrivit på sin bok. Och nu verkar datorn ha blivit överhettad eller något. Med tanke på att Joakim var beroende av sin dator, fanns nu bara två val. Köpa en ny eller försöka laga den.

Efter en snabb koll på skärmen kunde hon bara att konstatera att hon själv inte skulle kunna lösa problemet själv.

Så det var bara att slå en pling till teknikern som fick fixa datorn åt dom. För en ny dator hade dom inte råd med just nu. Det fanns annat familjen behövde också. Som mat på bordet och kläder.

Teknikern jobbade på för fullt med kretskort och annat i datorn. Men det verkade inte omöjligt att laga datorn i alla fall.

Ytterligare en bok

Joakims första bok blev en succé Läsarna ville ha ännu en ny bok av Jocke. En uppföljare till hans första barnbok. Så en tid hade han suttit och skrivit på kvällarna efter hans vanliga jobb och på lediga dagar. Och nu var den äntligen klar för publicering.

- Hoppas den här blir lika populär som den andra, gäspade han trött.

Kvällen var sen och det var dags att krypa till kojs och få några timmars sömn innan det var dags att gå upp och jobba igen.

Arg dotter

När Alvin och Amalia kom hem från skolan, var Amalia arg som ett bi.

Hon tyckte att läraren hade varit dum mot henne och hon tänkte inte acceptera detta. 

Frågan är vad hon skulle göra nu för att må lite bättre. Konflikten med läraren fick hon ta i morgon. Hon tänkte inte bli orättvist behandlad igen.

 

Hon gick med bestämda steg in till badrummet för att...

...ta ett samtal med sin spegelbild.

Kvällen kom och Amalia kände sig något lättare till mods. Men hon tänkte inte låta det här gå obemärkt förbi.

Ge ut en barnbok

Joakim hade jobbat länge med en dröm han länge haft. Att få ge ut en bok. Det hade tagit tid att få till det. Tiden räckte inte alltid till. Ingrid hade hjälpt honom med att rita bilderna till boken. Han tyckte det var lyxigt att ha en konstnär i familjen...

Han la en sista hand på texten.

- Nu finns det ingen återvändo, sa Jocke oroligt för sig själv.

- Undra om folk kommer tycker om min bok? mumlade han för sig själv.

Han hoppades det. För han ville gärna skriva fler böcker. Kanske till och med leva på sitt bokskrivande.

Alfons

Det här är Alfons Nyström familjens senaste medlem.

- Så fin du är min lille pojke, sa Ingrid kärleksfullt.

Alvin ville komma och titta på sin lillebror. 

Men han tyckte bara att han var tråkig och dum.

Han gick surt där ifrån. Han lovade sig själv att han aldrig skulle tycka om sin lillebror.

- Dumma, dumma lillebror, mumlade han för sig själv när han gick ut till badrummet.

Joakim som hade kommit hem från jobbet för en stund sen gick in till sonen när han hörde att han gnällde lite. Tog upp honom och gosade med honom.

- Du är så fin, min son!!

- Välkommen till vår familj, viskade han ömt.

Alvin kände stor besvikelse och ilska över sin lillebror och ville peppa sig lite framför spegeln.

Innan Ingrid gick och la sig gav hon bebisen lite mat och ny blöja.

- Du är så underbar min lille vän.

- Men nu är det dags att sova. Det är en dag i morgon också.